Vi människor är gjorda för att röra på oss. Då mår vi bra. Men under 2000-talet har det visat sig att hos barn har motoriken blivit sämre. Dessutom rör de på sig mindre än någonsin. Man rekommenderar att barn rör sig 60 minuter per dag. Och tyvärr är det bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna som når dit idag. Varför är det så?

Rörelser i magen

Alla rörelser hos oss människor börjar när vi ligger i magen. Innan vi är födda. Ni som har haft en bebis i magen vet hur det rör sig därinne. Först känner man ingenting alls för bebisen är för liten för att man ska kunna känna dess rörelser. När man är i ca vecka 19-20 brukar de flesta känna de första fosterrörelserna. När bebisen växer med tiden blir rörelserna starkare och hårdare.

Rörelser från bebisar

I början av livet hos en bebis händer inte så mycket enligt de flesta nyblivna föräldrar. Och det stämmer till viss del. Bebisen vill bara äta, sova, kissa och bajsa. Den visar det genom att skrika. Efter ett tag lär sig föräldrarna vad de olika skriken betyder. Men det är faktiskt så att även en nyfödd bebis rör sig. De har så kallade reflexrörelser. Rörelserna är medfödda och finns där för att skydda bebisen. Här följer några av reflexrörelserna som finns hos barnen de första sex månaderna:

  • Sökreflexen.

Om du smeker barnets kind så vänder hen sig mot den sidan. Det här gör att barnet lättare hittar bröstvårtan eller flaskan när hen är hungrig.

  • Sugreflexen.

Den finns hos barnet redan när barnet ligger i magen. Man kan ibland se det på ultraljud. En del barn ligger då och suger på tummen. Om man ger bröstet till en bebis eller sticker in en nappflaska, napp eller ett finger, så börjar bebisen göra rörelser med tungan och munnen.

  • Sväljreflexen.

Andningsvägarna stängs när barnet ska svälja. Då kommer inte mat och dryck ner i lungorna.

Olika rörelser i olika åldrar

Alla barn lär sig olika snabbt och på olika sätt. Man ska veta att det svårt för ett barn att lära sig en ny rörelse. Barnet måste träna innan hen kan göra rörelsen utan att tänka. Det blir mycket gråt och ilska ibland, men det får man som förälder lära sig att stå ut med. Det hör till helt enkelt. Rörelseförmåga kallas motorik och det finns två stycken: Grovmotorik och finmotorik.

  • Grovmotorik

Det är större rörelser som till exempel när barnet lär sig att rulla, åla, sitta, stå, gå, hoppa och springa. 

  • Finmotorik

Det är små rörelser som barnet lär sig göra med sina händer och fingrar. Till exempel att medvetet gripa efter saker.

Alla barn lär sig kontrollera sina muskler i samma ordning. Ansiktet och nacken kommer först och sedan armarna, överkroppen och sist kommer benen och fötterna. Kom ihåg att alla barn är olika. Lär sig olika snabbt och en del hoppar över vissa saker som till exempel att krypa.

Här nedan följer en lista som visar när barnen brukar lära sig olika rörelser:

  • 1 månad – 5 månader

Ligger på mage och lyfter på sitt huvud.

  • 2 månader – 6 månader

Griper medvetet efter saker.

  • 3 månader – 8 månader

Vänder från mage till rygg eller tvärtom.

  • 4 månader – 9 månader

Kan sitta med stöd.

  • 5 månader – 10 månader

Lär sig sitta själv.

  • 5 månader – 12 månader

Lär sig krypa.

  • 6 månader – 16 månader

Reser sig och går med hjälp av tag av möbler.

  •  8 månader – 18 månader

Går själv.

  • 9 månader – 12 månader

Lär sig pincettgreppet. Tar saker mellan tummen och pekfingret.

En annan sak som ni föräldrar bör veta är att barn under ett år bör ligga på mage minst 30 minuter per dag. Det behöver inte vara sammanhängande. Man kan dela upp tiden under dagen. Att ligga på mage stimulerar barnets motoriska utveckling, huvudkontroll och styrkan i överkroppen.

Rörelser i förskolan

När forskningen har visat att våra barn rör sig mindre än förut så har både förskolan och skolan en viktig roll i det här. Det är inte ovanligt idag att barnen börjar i förskolan i ett års åldern. Och många föräldrar har sina barn där hela dagarna, då de jobbar heltid. Då finns det inte så mycket tid under veckodagarna att röra sig så mycket. Men då finns ju tack och lov förskolan. Idag är det många pedagoger i förskolan som går utbildningar eller på olika föreläsningar som handlar om barns rörelse och vad förskolan kan göra för att få in det i verksamheten.

Det viktigaste är att vara ute. Det har nämligen visat sig att vara utomhus bidrar till mer rörelse. Så gården på förskolan är viktig.

Det ska finnas möjligheter till att gå, springa, klättra och gärna på olika underlag. Hårt och mjukt.

Högt och lågt.

Pedagogerna rekommenderas också att ha någon planerad fysisk aktivitet som barnen kan vara med på. Korta promenader i närområdet, gärna gå i en skog så barnen får lyfta på fötterna. Ja det finns så mycket man kan göra.

Det viktigaste är att ha roligt. Har de vuxna roligt så smittar det av sig på barnen. Det blir rörelseglädje.

Rörelse i skolan

När barnen ska fylla 6 år så börjar de i skolan. Nu är det skolans värld de ska vara i. I minst 9 år går barnen i skolan.

Då har de visserligen idrott och hälsa på sina scheman där en idrottslärare ser till att varje barn har möjlighet att röra på sig.

Tyvärr ha idrottstimmarna minskat och det har lagts till mer svenska och matematik istället. När man som barn går i skolan så har de ju raster där alla är ute och leker. Där finns möjligheten till lek och rörelse. Återigen behöver man se över hur skolgården ser ut.

Idag är det också vanligt att pedagoger startar så kallade rastverksamheter.

Då är en pedagog med och lär ut och styr en eller flera aktiviteter där barnen deltar. På rasterna ska det vara frivilligt för barnen att delta i en rastaktivitet. Det är deras rast och de bestämmer över den.

Men det är viktigt att det finns flera pedagoger ute och ser över vad barnen gör på sina raster.

Det kan räcka att en vuxen är med och spelar fotboll eller hoppar hopprep. Då kommer det garanterat vara många barn som vill vara med. Barn älskar när vuxna är med och leker.

När barnen blir äldre

Det är lätt att få med yngre barn och röra sig i skolan.

Tyvärr ser man att när barnen är 10-11 år så är inte intresset så högt på att vara ute på rasterna och röra på sig. Man vill hänga och snacka med sina kompisar istället.

Det här är en utmaning för pedagogerna i skolan. Här gäller det att ta reda på vad barnen tycker om att göra.

De flesta gillar musik.

Sätt på musik på rasterna och ha dans. Återigen måste de vuxna på skolan vara delaktiga.

Ordna pratpromenader, hinderbanor med olika utmaningar, tävlingar med mer. Slå olika tider.

Rörelse och tonåringar

Jaha så har ens barn blivit tonåring och man ser som förälder hur ens barn stänger in sig mer och mer och sitter framför en skärm.

Det kan ju ändå vara så att ens tonåring håller på med en sport så hen får in rörelse där, men hur ska man annars göra om man har ett barn som inte är intresserad av det eller har tröttnat på sin sport?

Det viktigaste är att man pratar om det.

Berätta vad det gör med kroppen och hjärnan om man inte rör på sig eller är utomhus. Sätt gränser för skärmtid.

Och använd helgerna till att hitta på något i familjen. Har ni hund? Ut och gå med den tillsammans. Utmana dina barn i någon aktivitet. Låt din tonåring ta med en kompis till någon aktivitet.

I skolan kan det vara svårt.

De flesta elever på högstadiet behöver ju inte gå ut när de har rast.

De hänger inne och tittar i sina telefoner.

Här kan skolans rektor se till att det finns något att göra inomhus. Ställ upp några pingisbord. Ordna turneringar.

Bygg upp ett utegym. Det finns saker man kan göra om man verkligen vill.

Som lärare kan man ha utelektioner. Matematik och svenska behöver inte betyda att man ska ha böcker och skriva och räkna i och sitta inne i ett klassrum. Tänk utanför boxen.

Frågor och svar

Här kommer några frågor och svar som man kan ha med sig när det gäller barn och rörelse.

Varför rör barn mindre på sig? Ökat skärmtittande, förtätning av våra städer, stressig vardag är några saker som bidrar till mindre rörelse.

Hur mycket ska barn röra på sig? Rekommendationen är 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Vad kan man göra som förälder? Vara med och påverka både i förskolan och skolan. Hemma är det du som bestämmer. Sätt regler och gör saker tillsammans med dina barn.

Varför ska barn röra på sig? Det ökar koncentrationen. Det ger bättre arbetsminne. Man lär sig bättre. Man ökar sin rörelsekompetens. Man får ökat självförtroende. Man ökar sin motivation (vill, kan och vågar). Det är roligt.